Som deltagare i MTC Studentutmaning får du erfarenhet, stöd, handledning och värdefulla kontakter – samtidigt som du bygger både CV och självförtroende. Projektet sker vid sidan av dina studier, med rimlig arbetsinsats och tillgång till labbmiljöer, teknik och expertis.
Årets utmaningar rör sig mellan självkörande färjor för framtidens städer, teknik för ett friskare hav och innovation inom framtidens marina försvar – med verkliga behov från riktiga uppdragsgivare.
Med bas i Karlskrona och blicken riktad utåt skapar Marine Technology Center of Sweden förutsättningar för marinteknisk utveckling – utan vinstkrav, men med full kraft framåt.
MTC Studentutmaning är ett återkommande initiativ från Marine Technology Center of Sweden (MTC), i samarbete med BTH och externa aktörer.
Det är en icke-kommersiell satsning där studenter får arbeta med verkliga teknikutmaningar – och samtidigt bygga erfarenhet, nätverk och framtidens kompetens.
Vi tror att något viktigt händer när nya perspektiv och idéer får testas i verkligheten.
Årets utmaningar – verkliga behov från verkliga aktörer
I årets studentutmaning får du välja mellan tio stycken verkliga teknikutmaningar, framtagna av tre olika aktörer: Sjöstridsskolan, Havs- och vattenmyndigheten och Cstrider.
Utifrån de inskickade idéerna kommer totalt fyra lag att väljas ut:
– Två lag från Sjöstridsskolans utmaningar
– Ett lag från Havs- och vattenmyndighetens utmaningar
– Ett lag från Cstriders utmaningar
Om ditt lag väljs ut får ni handledning, resurser, tillgång till labb och ett projektstipendium på 50 000 kr för att vidareutveckla er lösning. (Summan gäller per lag)
Utmaningarna spänner över områden som självkörande färjor för framtidens städer, teknik för ett friskare hav och innovation inom framtidens marina försvar – alla med ambitionen att skapa verklig påverkan.
Det här är inte ett låtsasprojekt. Du tar dig an skarpa case från företag, försvar och forskning, där behovet är verkligt och resultatet spelar roll.
De lag som väljs ut får projektstipendium på 50 000kr för att kunna fokusera på sin lösning.
Du jobbar nära experter, forskare och företag inom marinteknik, försvar, AI och innovation. Du får feedback från människor som fattar beslut – och som kan öppna nästa dörr.
Du får möjlighet att testa, prototypa och verifiera din idé – med tillgång till labb, utrustning och handledning.
Du får en erfarenhet som syns på CV:t. Du visar att du kan samarbeta, ta ansvar och leverera i en skarp miljö med riktiga krav.
Det här är inte ett låtsasprojekt. Du tar dig an skarpa case från företag, försvar och forskning, där behovet är verkligt och resultatet spelar roll.
Du jobbar nära experter, forskare och företag inom marinteknik, försvar, AI och innovation. Du får feedback från människor som fattar beslut – och som kan öppna nästa dörr.
Du får en erfarenhet som syns på CV:t. Du visar att du kan samarbeta, ta ansvar och leverera i en skarp miljö med riktiga krav.
MTC Studentutmaning 2025 var den allra första upplagan – och det blev en riktig succé.
Bland över 15 idéer från 10 studentlag valdes fyra projekt ut för att vidareutvecklas under året, med stöd av FMV Test & Evaluering, MTC och BTH. Projekten behandlade allt från drönarbekämpning och radar till GNSS-oberoende navigering och distribuerade sensorsystem.
Vill du se vilka lösningar som togs fram?
MTC Studentutmaning 2026 får du som student välja mellan tio teknikutmaningar, framtagna av tre olika aktörer med konkreta behov inom marinteknik och samhällsinnovation.
Alla utmaningar bygger på verkliga problem – och är öppna för kreativa, tekniska och systembaserade lösningar.
HaV arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag. I studentutmaningen möter du samhällskritiska frågor kopplade till miljöövervakning, data, teknik och förvaltning – där lösningar kan bidra till verklig miljönytta.
Bakgrund:
Sveriges marina miljöövervakning har reducerats, trots att behoven ökar. Havs- och vattenmyndigheten behöver kostnadseffektiva, skalbara och pålitliga metoder.
Frågeställning:
Hur kan drönare, satelliter eller andra tekniska lösningar användas för att övervaka havet smartare? Finns något i nuvarande metoder (se länken nedan) som kan vidareutvecklas?
Bakgrund:
Vid oljespillet från Marco Polo 2023 försvann stora mängder olja – troligen till vattenpelaren eller botten. Idag används ROV och dykare för att leta – men metoderna är begränsade.
Frågeställning:
Hur kan vi upptäcka och lokalisera olja under ytan på ett säkrare och effektivare sätt?
Minskning av undervattensbuller – ge havet sin tystnad tillbaka
Bakgrund:
Många marina arter, t.ex. torsk och valar, är beroende av ljud för att kommunicera och hitta föda. Ökande bullernivåer i haven hotar deras livsmiljö.
Frågeställning:
Hur kan undervattensbuller minskas? Kan noise cancelling-principer användas? Går det att dämpa ljud genom skrovdesign, havsbottenformationer eller annan teknik?
C-Strider är ett teknikbolag i framkant inom obemannade och autonoma system för marina miljöer. Här får du arbeta med innovation, sensorer, data och system som används i skarpa operativa sammanhang – från utveckling till verklig tillämpning.
Bakgrund:
För att självkörande fartyg ska kunna fungera i tät stadsmiljö – eller i militära situationer där GPS inte fungerar – måste de kunna navigera och lägga till utan GNSS.
Frågeställning:
Hur kan en självkörande farkost identifiera sin position och angöra en kaj, utan att använda satellitbaserade system?
Bakgrund:
För obemannade fartyg att fungera praktiskt krävs att de kan lägga till, kasta loss och förtöjas utan mänsklig hjälp. För mindre fartyg (6–12 m, <3 ton, <20 BT) saknas idag sådana system.
Frågeställning:
Hur kan vi utveckla ett enkelt, robust och pålitligt system för automatisk förtöjning/losskastning?
Sjöstridsskolan ansvarar för utbildning och utveckling av Försvarsmaktens marina förmågor. I studentutmaningen får du ta dig an verkliga operativa utmaningar kopplade till sjöstrid, teknik, taktik och framtidens marina system.
Bakgrund:
Till skillnad från land- och luftdomänen är undervattensmiljön ofta grumlig och svårtolkad. Sensorräckvidderna är korta, och elektromagnetisk dämpning gör det svårt att få en tydlig lägesbild.
Frågeställning:
Hur kan vi använda automatisering, sensorfusion och smart datahantering för att öka transparensen i undervattensstriden? Kan vi skapa system – eller system av system – som förbättrar detektion, klassificering och övervakning?
Bakgrund:
Sverige utvecklar just nu en demonstrator i form av LUUV (Large Uncrewed Underwater Vehicle). Den ska i framtiden kunna stödja eller ersätta bemannade farkoster vid enklare marina uppdrag.
Frågeställning:
Hur kan vi vidareutveckla olika delsystem för undervattensfarkoster – såsom positionering, energihantering, perception, framdrivning eller automation? Kan farkosten bära med sig och släppa ut nyttolaster?
Bakgrund:
Enkla drönarsystem, särskilt i svärm, utgör idag ett reellt hot mot mindre örlogsfartyg som saknar tunga luftvärnssystem. Hotet kan komma både ovanifrån och från vattenytan.
Frågeställning:
Hur kan vi på ett kostnadseffektivt sätt detektera och bekämpa flygande eller vattenburna drönare från ett mindre fartyg, t.ex. en Stridsbåt 90?
Bakgrund:
UAS används alltmer i den svenska marinen. Samtidigt saknas realistiska utbildningssimulatorer för sjömiljö. Ukraina använder redan avancerade simulatorer för att träna sina drönarpiloter.
Frågeställning:
Hur skulle en marin UAV-simulator kunna se ut? Den bör ha modulär design, stödja olika drönarmodeller och realistiska moment som start/landning från fartyg, vindpåverkan m.m.
Bakgrund:
Militär dykning ställer höga krav på precision och koncentration. Samtidigt behöver dykaren hantera säkerhet, avvägning, navigation och luftförbrukning – ofta i kalla, mörka och tunga miljöer.
Frågeställning:
Hur skulle ett automatiskt avvägningssystem kunna fungera? Tänk dig farthållare för en bil – ett system som förenklar, men inte tar över kontrollen. Fokus: enkelhet, robusthet och kostnadseffektivitet.
26 januari: Anmälan öppnar
6 februari: Informationsträff på BTH
1 mars: Sista dag för anmälan
11 mars: Vi kontaktar några av lagen för att höra mer om deras idéer. Dessa lag bjuds in till ett kort, informellt samtal med personer från MTC och utmaningsaktörerna – ett tillfälle att visa upp sin tanke, ställa frågor och få feedback innan nästa steg.
18 mars: De fyra lag som valts ut får besked och blir officiellt en del av årets studentutmaning. Därifrån startar arbetet med stöd, handledning och stipendium. Så fort vi fått rätt uppgifter av de utvalda lagen sker första utbetalningen av stipendiet.
Början av juni: Andra och sista utbetalningen sker.
27 augusti: Marine Innovation Day – Ett stort marintekniskt event i Karlskrona där årets lag får möjlighet att delta, presentera sitt arbete och träffa representanter från bransch, myndigheter och organisationer. En chans att visa upp sig – men också att inspireras, nätverka och få inblick i framtidens marinteknik.
Slutet av september: Finaldagen – Här samlas alla lag för att visa upp vad de arbetat med. Dagen innehåller presentationer, demo och samtal – inför andra studenter, experter och representanter från organisationerna bakom utmaningarna. En final, men också ett tillfälle att fira, inspirera och lyfta idéerna vidare.
Nyfiken på att vara med? Välkommen på en öppen informationsträff där vi berättar mer om utmaningarna, hur det fungerar att delta och vad du kan få ut av att vara med. Vi bjuder på frukostfika och kaffe – men vi behöver din anmälan för att kunna planera.
Plats: J1610, Campus Gräsvik
Datum: fredagen den 6 februari
Tid: 09:00 – 10:00
Om något är oklart, eller om du bara vill bolla en tanke, hör gärna av dig!
Du kan använda kontaktformuläret här på sidan, eller kontakta Anders Ljungman direkt. Han är projektledare för MTC Studentutmaning och svarar gärna på dina frågor.
Anmälan är öppen till 1 mars. Du kan välja att ansöka till en eller flera av årets utmaningar. I ansökan beskriver ni er idé eller ert förslag på genomförande för varje vald utmaning.
Saknar du team eller är nyfiken, men inte redo att skicka in en idé ännu?
Du kan göra en intresseanmälan för att hålla dig uppdaterad, få påminnelser om viktiga datum och bli inbjuden till våra infoträffar. Det är också ett bra sätt att signalera att du vill vara med – även om du inte har ett färdigt lag eller en färdig idé ännu. Vi gör vad vi kan för att matcha intresserade studenter med varandra.
Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om MTC:s studentutmaning – om deltagande, tidsåtgång, krav och hur processen fungerar.
Du registrerar dig och ditt lag genom formuläret här på sidan. Du kan även anmäla dig till informationsträffen där vi bjuder på frukost och kaffe samt svarar på frågor om utmaningarna och allt som har med dem att göra.
Totalt väljs fyra lag ut: två lag för utmaningar från Sjöstridsskolan, ett lag för en utmaning från Havs- och vattenmyndigheten och ett lag för en utmaning från Cstrider.
För att kunna ansöka om att delta i utmaningen behöver du och ditt lag skicka in en tydlig idé som är kopplad till en av årets utmaningar.
Men – du kan göra en intresseanmälan även om du bara är nyfiken, saknar ett lag eller inte har en färdig idé än. Då håller vi dig uppdaterad, tipsar om informationsträffar och försöker hjälpa till att matcha dig med andra.
Nej. Du kan göra en intresseanmälan som individ. Vi försöker i så fall hjälpa till att matcha dig med andra – men vi kan inte garantera att det alltid går att hitta ett lag. Ju tidigare du anmäler intresse, desto större chans har vi att hjälpa till.
En lösning kopplad till någon av de publicerade utmaningarna – det kan vara fysiskt, digitalt, tekniskt eller systembaserat. Det viktiga är att ni har en tanke om vad som kan göras och varför det är intressant. Idén behöver inte vara färdig eller komplett – det finns utrymme att utveckla, testa och omvärdera längs vägen.
Både stora visioner och smarta små lösningar är välkomna. Det kan handla om teknik, design, system, sensorer, AI, kommunikation, styrning – eller något helt annat. Du behöver inte ha alla svar från början, men du behöver ha viljan att utforska dem.
Ja, du kan lämna in idéer till en eller flera av årets utmaningar. I ansökan beskriver du er idé eller ert genomförande för varje vald utmaning. Det går alltså att skicka in flera förslag – men tänk på att kvalitet väger tyngre än kvantitet.
Det väljer ni helt själva. Det viktigaste är att vi enkelt kan ta del av innehållet. Ni kan till exempel bifoga en fil, länka till ett dokument eller använda ett annat format som ni tycker bäst förmedlar er idé. Välj det som känns mest naturligt och tydligt för er. Dessa olika alternativ finns tillgängliga i ansökningsformuläret.
Ja, det går bra att det redan är något som är påbörjat. Det behöver inte vara en helt ny idé. Men originalitet och hur pass genomförbart det är, kan såklart påverka i urvalet.
Ja, MTC Studentutmaning riktar sig till registrerade studenter vid Blekinge Tekniska Högskola. Du behöver vara aktiv BTH-student under projekttiden för att delta formellt, ta emot stipendiet och få tillgång till handledning, labbmiljöer och övriga resurser.
Det är däremot möjligt att samarbeta med personer utanför BTH – men endast BTH-studenter kan stå som officiella deltagare, ta emot stipendiet och lyftas fram i samband med final eller kommunikation kring utmaningen.
Nej, kraven är att du ska vara registrerad student vid BTH. Vi uppmuntrar lag med deltagare från olika utbildningsbakgrunder, men det är inget krav.
Ni bestämmer själva hur många ni behöver vara för att lösa uppgiften på bästa sätt, så det finns egentligen ingen begränsning i antal. Men stipendiet på 50 000 kr betalas ut till laget, och inte individen. Så summan delas på antal lagmedlemmar.
För att delta i MTC Studentutmaning behöver du skicka in en idé kopplad till någon av årets utmaningar – tillsammans med ett lag. Det är huvudvägen in i projektet. Anmälan är öppen till och med 1 mars 2026.
Men om du är nyfiken och inte har hunnit hitta ett lag eller forma en idé ännu, finns möjligheten att göra en intresseanmälan. Då kan vi hålla dig uppdaterad och i mån av möjlighet – hjälpa dig att hitta andra deltagare att samarbeta med.
Bilda ett lag
Ett lag består vanligtvis av 2–5 personer, men det finns egentliga inga begränsningar här, du kan vara själv, och du kan vara fler, men tänk på att stipendiet delas ut per lag, inte per individ. Endast registrerade studenter vid BTH kan ta emot stipendium och ha tillgång till labbmiljöer, men ni får gärna ta hjälp eller bolla idéer med andra utanför laget.
Välj en utmaning och skicka in din idé
Det finns tio utmaningar att välja mellan. Du kan ansöka till en eller flera – men för varje ansökan behöver du skicka in en separat idé kopplad till den specifika utmaningen.
Format för idéinlämning
Ni väljer själva hur ni vill presentera er idé – det kan vara som text direkt i formuläret, som en bifogad fil (till exempel en presentation eller skiss), eller som en länk till ett externt dokument, video, ljudklipp eller liknande. Välj det format som känns enklast och mest effektivt för att förmedla er tanke. Det viktiga är att vi förstår vad idén går ut på, varför ni valt just den utmaningen och hur ni tänker er att arbeta med den.
Hur går urvalet till?
Först skickar du (eller ni i laget) in er idé kopplad till en eller flera av utmaningarna. Alla idéer läses igenom av en bedömningsgrupp från MTC och de medverkande organisationerna.
Bland de inskickade förslagen väljer vi sedan ut ett antal lag som bjuds in för att diskutera och visa upp sin idé lite mer – det kan vara i form av en kort presentation, samtal eller visning av materialet ni skickat in. Det är inte en formell pitch – vi vill bara förstå hur ni tänker och vad ni vill göra.
Efter det väljs totalt fyra lag ut som får stipendium, handledning och möjlighet att delta i årets studentutmaning.
Är du intresserad men har inte en tydlig idé eller ett lag?
Om du inte har ett färdigt lag eller en idé ännu, kan du göra en intresseanmälan. Då håller vi dig uppdaterad och försöker matcha dig med andra deltagare. Det är också ett bra första steg om du vill komma på en informationsträff och veta mer innan du bestämmer dig.
Ni får handledning, labbmiljö, teknisk utrustning, kontakter med organisationer – och ett projektstipendium på 50 000 kr per lag.
En prototyp (fysisk eller digital) och en teknisk rapport som beskriver lösningen, era val, tester och slutsatser. Allt presenteras på finaldagen i september.
Målet är att ni ska komma så långt som möjligt – men vi vet att tid, resurser och erfarenhet sätter ramarna. Det viktigaste är att visa potentialen i er idé, och att ni tagit er an utmaningen på ett seriöst och nyfiket sätt. Det är helt okej om inte allt är färdigt, så länge ni kan visa hur ni tänkt, vad ni testat och hur ni skulle ta det vidare.
Nej, men idén ska vara möjlig att demonstrera, testa eller förverkliga i någon form.
Ni får löpande stöd från både MTC, BTH och den aktör ni arbetar med – till exempel experthjälp, labbresurser eller kontakter som hjälper er framåt.
Under projektets gång anordnar vi även diverse workshops och träffar, både med utmanarna och med fokus på entreprenörskap och hur man tar idéer vidare. Allt för att ni ska få inspiration, ny kunskap och möjlighet att utvecklas – oavsett vilken väg ni väljer.
50 000 kronor per lag.
I två delar, halva summan betalas ut vid varje tillfälle – en vid projektstart, en efter halva projektperioden.
Stipendiet är fritt, men bör såklart användas för att stötta projektet – t.ex. teknik, material, resor, eller för att frigöra tid. Ingen detaljerad redovisning krävs, men en enkel sammanfattning görs vid projektets slut.
Ja, om projektet genomförs som planerat.
Utmaningen pågår från mitten av mars till slutet av september, vilket ger gott om tid att planera insatsen utifrån när det passar bäst. Många lägger några timmar i veckan, men exakt hur mycket tid ni vill och kan lägga styr ni själva. Det ska gå att kombinera med studierna – med flexibilitet, stöd och möjlighet att arbeta i er egen takt.
Ja! Som ett av de utvalda lagen får ni delta i både Marine Innovation Day i augusti och en finaldag i september, där ni får visa upp era idéer och lösningar för representanter från bransch, myndigheter och andra viktiga aktörer.
Utöver det kommer både era projekt och lag att lyftas i våra kanaler – både internt och externt – via Marine Technology Center of Sweden, i syfte att sprida inspiration, bygga synlighet och öppna dörrar för framtida möjligheter.
När finaldagen är genomförd avslutas den formella delen av MTC Studentutmaning – men det behöver inte vara slut där. Vad som händer sen beror på projektets inriktning, idéens potential och samarbetet med aktörerna. En del projekt lever vidare, andra inte – och båda vägarna är helt okej.
Om ni vill fortsätta utveckla er idé, på egen hand eller i samarbete med en aktör, så uppmuntras det. Allt ni har tagit fram ägs av er som deltagare, såvida inget annat avtalats. Det står er fritt att ta arbetet vidare – oavsett form.
Vi kan även hjälpa till att förmedla kontakter och rådgivning för den som är intresserad av att starta bolag, tack vare vårt nära samarbete med Blekinge Business Incubator (BBI).
Men oavsett vad som händer sen, är det ofta det som sker längs vägen som betyder mest: Ni bygger erfarenhet, knyter viktiga kontakter, stärker ert CV och får visa upp vad ni kan – på riktigt.
MTC Studentutmaning är ett initiativ där studentlag får arbeta med verkliga teknikutmaningar, i samarbete med externa aktörer. Du får handledning, resurser, labbmiljö och ett projektstipendium för att utveckla din idé.
Initiativet drivs av Marine Technology Center of Sweden (MTC), i samarbete med BTH och flera externa organisationer.
Hittar du inte det du söker är du alltid välkommen att höra av dig till oss.
Bakgrund:
Sveriges marina miljöövervakning har reducerats, trots att behoven ökar. Havs- och vattenmyndigheten behöver kostnadseffektiva, skalbara och pålitliga metoder.
Frågeställning:
Hur kan drönare, satelliter eller andra tekniska lösningar användas för att övervaka havet smartare? Finns något i nuvarande metoder (se länken nedan) som kan vidareutvecklas?
Bakgrund:
Vid oljespillet från Marco Polo 2023 försvann stora mängder olja – troligen till vattenpelaren eller botten. Idag används ROV och dykare för att leta – men metoderna är begränsade.
Frågeställning:
Hur kan vi upptäcka och lokalisera olja under ytan på ett säkrare och effektivare sätt?
Bakgrund:
Många marina arter, t.ex. torsk och valar, är beroende av ljud för att kommunicera och hitta föda. Ökande bullernivåer i haven hotar deras livsmiljö.
Frågeställning:
Hur kan undervattensbuller minskas? Kan noise cancelling-principer användas? Går det att dämpa ljud genom skrovdesign, havsbottenformationer eller annan teknik?
Bakgrund:
För att självkörande fartyg ska kunna fungera i tät stadsmiljö – eller i militära situationer där GPS inte fungerar – måste de kunna navigera och lägga till utan GNSS.
Frågeställning:
Hur kan en självkörande farkost identifiera sin position och angöra en kaj, utan att använda satellitbaserade system?
Bakgrund:
För obemannade fartyg att fungera praktiskt krävs att de kan lägga till, kasta loss och förtöjas utan mänsklig hjälp. För mindre fartyg (6–12 m, <3 ton, <20 BT) saknas idag sådana system.
Frågeställning:
Hur kan vi utveckla ett enkelt, robust och pålitligt system för automatisk förtöjning/losskastning?
Bakgrund:
Till skillnad från land- och luftdomänen är undervattensmiljön ofta grumlig och svårtolkad. Sensorräckvidderna är korta, och elektromagnetisk dämpning gör det svårt att få en tydlig lägesbild.
Frågeställning:
Hur kan vi använda tekniska lösningar – som automatisering, sensorfusion, smart datahantering eller andra metoder – för att skapa en bättre lägesbild i undervattensmiljö? Går det att kombinera flera teknologier i ett system, eller ett system av system, som gör det enklare att upptäcka, förstå och agera?
Bakgrund:
Sverige utvecklar just nu en demonstrator i form av LUUV (Large Uncrewed Underwater Vehicle). Den ska i framtiden kunna stödja eller ersätta bemannade farkoster vid enklare marina uppdrag.
Frågeställning:
Hur kan vi utveckla tekniska lösningar för undervattensfarkoster – till exempel för navigation, framdrivning eller energihantering – eller skapa ett system som gör det möjligt att bära med och släppa nyttolaster under vattnet?
Bakgrund:
Enkla drönarsystem, särskilt i svärm, utgör idag ett reellt hot mot mindre örlogsfartyg som saknar tunga luftvärnssystem. Hotet kan komma både ovanifrån och från vattenytan.
Frågeställning:
Hur kan vi på ett kostnadseffektivt sätt detektera och bekämpa flygande eller vattenburna drönare från ett mindre fartyg, t.ex. en Stridsbåt 90?
Bakgrund:
UAS används alltmer i den svenska marinen. Samtidigt saknas realistiska utbildningssimulatorer för sjömiljö. Ukraina använder redan avancerade simulatorer för att träna sina drönarpiloter.
Frågeställning:
Hur kan en modulär marin drönarsimulator designas?
Lösningen bör vara kompatibel med olika drönarmodeller, kunna simulera vindpåverkan och olika realistiska moment som start/landning från fartyg.
Bakgrund:
Militär dykning ställer höga krav på precision och koncentration. Samtidigt behöver dykaren hantera säkerhet, avvägning, navigation och luftförbrukning – ofta i kalla, mörka och tunga miljöer.
Frågeställning:
Hur kan man avlasta dykaren på ett säkert sätt så att hen kan fokusera på primära uppdraget? Kan man automatisera rutinuppgifter?
